Werner och Werner-Syndrom

Werner och Werner-syndromet är en psykisk åkomma döpt efter nazistforskarna Werner Glüppen och Werner Staszhpick, som illa kvickt smidde om till julmusiker som sjöng låtar om grisar och selleri när de fick nys om Nürnberg-rättegången

Utöver tysk brytning och en förkärlek till äggsallad, karaktäriseras detta tillstånd av att en individ delar upp sin medvetna personlighet i två Id, två ”jag”, i detta fall semityska julsångare, och för en konstant bekräftande dialog med sig själv. Genom att dela upp sig själv på detta vis och spela två olika karaktärer, kan man bearbeta trauman och ångest genom att verbalisera sin inre dialog och ge sig själv bekräftelse och trygghet. Patienter mumlar även om selleri för att rättfärdiga olika brister och beteenden. Genom att spela båda roller i ett muntligt utbyte vinner patienten en kontroll och trygghet, och dessutom ett tyskt storkukslugn som de annars saknar.

Destruktiva beteenden

Åkomman är inte bara ett obehagligt teaterspel med sig själv, utan får andra konsekvenser. Bland annat får drabbade patienter svårt med dialoger där den ena personen inte talar med en fånig brytning, såsom belgisk, tysk eller Österrikisk. Patientens identitet kan även skadas, när obehagliga minnen ersätts med konstruerande minnen av tyska tillställningar och påhitt.

Se även

• Grismorgonfilosofi
• Tysk hip-hop