Japansk litteratur
Japansk litteratur, i de fall när det inte är någonslags self-insert-tentakelporrs-högstadie-fantasie, handlar ofta om ungefär samma sak. Bokens protagonist, som vanligtvis är en ung man, men ibland en kvinna, är vilse i livet och allmänt nedstämd. Därför vandrar denne runt i Tokyo och har sex med tjejer som mer eller mindre liknar hens modersfigur, men är ändå fortsatt ledsen. Anledningen till detta varierar, men är ofta nåt nihilistiskt i stil med att saker och ting går över och/eller förändras.
Manga
Det är omdiskuterat huruvida detta är litteratur, men Svenska Akademien har påpekat att om man läser någonting baklänges är det väl ändå inte litteratur? Vissa kritiker menar dessutom att serietidningar inte är litteratur, eftersom det är bilder och bilder kan man inte göra med skrivmaskin. Andra hänvisar som motargument till Tintin, vilket ofta avslutar debatten.
Den första mangan är faktiskt kinesisk och handlar om en apa som gör episka pranks på diverse gudar. Eftersom västerländska konsumenter av japansk litteratur tenderar att vara bisexuella, hamnar ofta oproportionerligt mycket fokus på hans magiska pinne.